Åsa Berggren Persson

Blås- och tarmpåverkan vid Neurologisk sjukdom eller skada -Hjälp finns att få!

Den 24 maj hade vi en föreläsning med Åsa Berggren Persson,
Uroterapeut på företaget Wellspect. Åsa förklarade hur blåsa och tarm kan bli påverkade vid en neurologisk sjukdom eller skada. Hon gick igenom vad du skall göra om dessa problem uppstår och vilken hjälp det finns att få.

Urinvägarna
Åsa förklarade hur urinvägarna anatomiskt ser ut hos man respektive kvinna. Till urinvägar ingår njurar, urinledare, blåsa och urinrör, så långt är båda könen likadant skapta. För mannen transporteras urinen från blåsan genom prostatakörteln till urinröret. Vid förstorad prostata, så trycker den på och kan täppa till urinröret, vilket kan vara en av anledningarna till svårigheter att kissa. Det kan också vara så att problem uppstår med själva lagringen i urinblåsan. Hos kvinnan ligger ändtarm, livmoder och urinblåsa väldigt tätt, vilket gör att de ofta ger påverkan på varandra. En mans urinrör är mellan 20-25 cm långt, medan kvinnans är endast 4-5 cm långt, förklarade Åsa.

Urinblåsan är en muskel som skall kunna tänjas och dra ihop sig medan slutmuskeln skall göra så vi håller tätt eller slappnar av när det behövs. När blåsan fyller sig så har vi sensorer i själva blåsväggen som gör att vi blir medvetna om att den börjar fyllas. När blåsan fyllt sig till ett visst stadie, går signaler upp till hjärnan via ryggmärgen, så att vi blir medvetna om att vi behöver gå på toaletten. Passar det inte just då att gå på toaletten, så skall signaler skickas tillbaka till blåsan att fortsätta vara avslappnad. Om du däremot väljer att gå på toaletten, så skall signaler skickas från hjärnan till blåsan att dra ihop sig, så att du kan tömma blåsan när du kommit fram. Åsa poängterade att det är ett komplicerat system och att det därför inte är konstigt att det kan bli fel på vägen av olika anledningar.

I normala fall skall första känslan för tömning komma vid cirka 1,5 till 2 dl och när det är dags för tömning vid 3-4 dl vätska i blåsan. Normalt sett skall blåsan kunna hålla urin utan några större problem i 3-4 timmar och det normala är att kissa 5-8 gånger på ett dygn.


Neurogen påverkan av urin­vägarna
Åsa gick igenom olika sjukdomar eller tillstånd som kan påverka urinblåsan, så som MS, ­Stroke, Parkinson, ryggmärgsskada, ­tumör eller efter en operation. De problem som kan tänkas uppstå då är antingen med lagringen eller med tömningen.

Om det är problem med lagring av urin så kan du uppleva problem med trängningar med eller utan läckage, så kallad överaktiv blåsa. Motsatsen blir att blåsan inte drar ihop sig eller att slutmuskeln inte öppnar sig, underaktiv blåsa.

Hon förklarade att när det gäller MS så är blåsproblem ett debutsymtom i 10-15 % av fallen och hela 80 % av de som har MS upplever att de har någon typ av problem med blåsan. Åsa berättade att studier har visat att hela 38 % av de med MS aldrig blir tillfrågade i vården om den upplever blåsproblem och därför inte heller själva lyfter frågan.


Urinvägsinfektion
Åsa förklarade att om du har problem med att tömma blåsan på urin, så finns risken för urinvägsinfektion, då bakterier kan frodas i urinen som ligger kvar i blåsan. Vanliga symtom vid urinvägs­infektion är att du blir kissnödig ofta, får läckage eller ökat läckage och att det bränner när du kissar. Du kan även känna en diffus känsla i buk och rygg, få feber och känner dig allmänt sjuk eller att din urin är missfärgad och luktar illa. Utöver detta kan det också förekomma andra neurologiska symtom så som ökad spasticitet.

En urinvägsinfektion kan vid MS förvärra sjukdomssymtomen och utlösa ett pseudoskov, förklarade Åsa. Hon tryckte på att det är viktigt att vara uppmärksam på symtomen och att kontakta sjukvården för att få hjälp så tidigt som möjligt.

 

Utredning
Om du upplever att du har blåsproblem kan du ta upp det med din neurolog eller sjuksköterska på kliniken. Du kan även tala med distriktssköterska och be om att få komma till en urolog.

När du väl fått komma till rätt person så gör de en utredning där du kan få lämna urinprov, göra ultraljud på blåsan och mäta ­resturin för att se hur mycket det blir kvar i blåsan efter att du försökt tömma. Du kommer få göra en miktionslista, en lista över hur ofta och hur mycket du kissar för att specialisten skall få en bättre bild av dina urinvägsproblem. Åsa sade att detta kan vara bra att göra själv hemma inför ett besök för att underlätta och snabba på utredningen.


Behandling
Utifrån vad utredningen visar så finns det olika typer av åtgärder och behandlingar. Är problemet att du inte tömmer blåsan helt eller delvis, så finns det katetrar. Det finns kvarliggande katetrar så som Suprapubisk och KAD eller engångskateter som RIK. Den sistnämnda är att föredra poängterade Åsa. Om du har en RIK och inte kan tömma alls så är rekommendationen att tömma med RIK var fjärde timme. Om du däremot kan tömma lite själv så räcker det att använda katetern morgon och kväll. Att använda kateter ger en bättre kontroll över blåsan, ger bättre nattsömn och minskar också risken för urinvägs­infektion.

Har du täta trängningar finns det läkemedel eller injektioner av ­botox för att minska trängningar/överaktiviteten så att muskulaturen i blåsan blir avslappnad. Det kan också behövas en kombination av behandling och inkontinensskydd.


Matsmältningskanalen
Åsa gick sedan in på matsmältningskanalen vilken består av magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm. Tunntarmen absorberar näring och tjocktarmen absorberar salter och större delen av vätskan du får i dig, så det är viktigt att ha en fungerande tarm. Normalt sett töms magsäcken till tunntarmen inom fyra timmar, från tunntarm vidare till tjocktarmen inom några timmar medan passagen genom tjocktarmen till ändtarmen kan ta en till tre dagar. Har du bekymmer med blåsan så har du ofta också något bekymmer med tarmen förklarade Åsa.

När det är dags att gå på toaletten så skickas signalerna från hjärnan via ryggmärgen till tarmen så att tarmrörelserna skall komma igång i såväl tjock- som ändtarm och så att slutmuskeln skall slappna av och ändtarmen öppna sig. En sjukdom eller skada på ryggmärg eller hjärna, kan göra att nerv­banorna störs, vilket kan ge en rad olika tarmproblem, beroende på var skadan sitter och dess omfattning. De typiska tarmproblemen som kan uppkomma är förstoppning eller avföringsläckage. Trött tarm eller att den inte arbetar som den skall, kan bero på att du inte rör dig som tidigare till följd av funktionsnedsättning, trötthet eller läkemedel.

Åsa förklarade att hela 66 % av de med MS upplever någon form av tarmproblem och för 45 % var detta ett tidigt symtom. Hon visade bild över MS-symtom och deras effekt på livskvaliteten. Listan visade tydligt att just blåsa- och tarmpåverkan tillsammans med påverkan av rörligheten var de symtom som påverkade livskvaliteten mest.


Utredning och behandling
För att få hjälp med tarmproblem så kan du vända dig till samma yrkesgrupper som vid urinvägsproblem. Vid behandling kan det vara bra att till en början justera kosten, sedan finns det tabletter och olika typer av lavemang. Det är också viktigt att sitta rätt på toaletten för att underlätta. Fungerar inte detta så kan det vara aktuellt med transanal irrigering eller kirurgi och stomi. En förstoppad tarm som läcker kan även orsaka urinvägsproblem, då tarmen trycker på urinblåsan. En förstoppad tarm som läcker kan även orsaka urinvägsinfektion förklarade Åsa.

Hon förklarade att det ofta är ­tabubelagt att tala om dessa problem, vilket gör att många drar sig för att söka hjälp. Problemen är mycket vanliga, även utan att ha någon neurogen orsak. Det är viktigt att du vågar söka hjälp, så du får tillbaka kontrollen över din blåsa och tarm.

Caroline Persson
Kompassen, Råd & Stöd