Sveriges vård på jumboplats i internationell jämförelse
När befolkningen får säga sitt om vården, får Sverige dåliga omdömen när det gäller kontinuitet, personcentrering och tillgänglighet. Sverige är faktiskt sämst i klassen när det gäller fast läkarkontakt inom primärvården. Inte ens en tredjedel svarade ja på denna fråga.
Detta visar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys färska rapport ”Vården ur befolkningens perspektiv”. Personer med kroniska sjukdomar och sämre självskattad hälsa rapporterar sämst erfarenheter av vården.
”De dåliga resultaten när det gäller områdena kontinuitet, personcentrering och tillgänglighet bekräftar vad vi redan vet om den misslyckade omställningen till god och nära vård där dessa kvaliteter är centrala”, säger Lise Lidbäck, Neuroförbundets ordförande. ”Rapporten speglar att befolkningen inte är nöjd med vården och sämst erfarenheter visar personer med kronisk sjukdom, där också neurologiska diagnoser ingår. ”
Vårdanalys har undersökt hur befolkningen över 18 år i Sverige upplever att vården fungerar och jämfört med nio andra OECD-länder. Den internationella enkätundersökningen International Health Policy Survey (IHP) undersöker i ett rullande treårsschema befolkningens, de äldres respektive primärvårdsläkarnas erfarenheter av vården, berättar Vårdanalys på sin hemsida. Förutom Sverige ingår Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA i studien. 2023 års undersökning riktade sig befolkningen och i Sverige besvarades enkäten av 2 300 slumpmässigt utvalda personer över 18 år. Senaste gången motsvarande undersökning gjordes var 2020.
Resultaten visar att svensk hälso- och sjukvård har styrkor i form av en hög användning av digitala tjänster i sina kontakter med hälso- och sjukvård, få som avstår vård på grund av kostnader och en jämförelsevis hög användning av hälsofrämjande samtal. Samtidigt är varken svenska patienter eller läkare särskilt positiva till vård på distans.
Frågorna om kontinuitet handlar till exempel om tillgång till en fast läkarkontakt i primärvården. I Sverige anger endast 32 procent att de har en fast läkarkontakt i primärvården, i jämförelse med 81 procent av genomsnittet i hela undersökningen.
”Att ha en fast läkarkontakt hos primärvården, eller annan fast vårdkontakt som känner till ens sjukdomshistoria är särskilt viktigt för oss med neurologiska diagnoser”, säger Lise Lidbäck.
Även när det gäller väntetider och tillgänglighet visar Sverige sämre resultat än övriga länder. Det gäller både besök i primärvården och specialiserad vård. Vad värre är att resultaten från undersökningen 2023 visar att situationen har försämrats på flera av de områden där Sverige redan hade svaga resultat 2020. Det gäller i synnerhet personcentrering och vård för personer med kroniska sjukdomar. Färre upplever att de är tillräckligt involverade i besluten om sin vård och färre upplever att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt med tid, känner till deras sjukdomshistoria och förklarar på ett sätt som är lätt att förstå i kontakt med sin ordinarie läkare eller mottagning.
”Det är mycket oroande resultat. En viktig åtgärd är att öka kunskapen om neurologisk sjukdom inom primärvården, det handlar både om att lära sig känna igen symtom på neurologisk sjukdom, men också att förstå sig på de kontinuerliga vårdbehov som personer med kroniska sjukdomstillstånd har. Under våren kommer vi att titta över hur våra medlemmar upplever neurosjukvården och vi befarar att resultaten kommer att visa samma trend som i denna rapport”, avslutar Lise Lidbäck.
Årets undersökning inkluderar även nya frågor om att bli orättvist behandlad och inte tagen på allvar inom hälso- och sjukvården. Där uppvisar Sverige sämst resultat i hela undersökningen.